Vi vill önska alla....

...ett riktigt Gott Nytt År

Det är jättefint gym på båten

Det är första gången vi är utomlands på Nyårsafton, men eftersom vi har bra WiFi ombord, så har vi på ett bra sätt kunnat prata med våra kära därhemma.

Idag (och i morgon) är vi på väg tillbaks upp till Fort Lauderdale, dit vi anländer tidigt på Onsdag morgon. Vi äker direkt hem till Göteborg, och räknar med att vara hemma på torsdag eftermiddag.
Karibiska havet är nog så lugnt det kan vara den här tiden på året, och solen skiner skönt...

Färgglada hus på Aruba

I går var vi i Aruba, som är ett land inom Konungariket Nederländerna. Man använder dock inte Euro här. Det är i princip samma temperatur året om, cirka 28 grader.


Denna ö är den enda vi tidigare besökt av de åtta öar vi hälsat på under den här resan. Vi var här med vår familj 2004 på en härlig resa.

Även på Curacao finns färgglada hus.....

Simma med delfiner....

I förrgår besökte vi en grannö till Aruba, Curacao, som också är ett land inom

Konungariket Nederländerna. Vi var och kollade på Sea Aquarium Curacao, som är ett härligt ställe där djuren verkar trivas väldigt bra. Det ligger  alldeles i anslutning till havet, och bassängerna är utformade så det antagligen känns för alla att man är en del av havet.

National Center for
performing arts. Man kan
nog ganska tydligt se varifrån
arkitekten hämtat
inspiration....

Katedralen i Port of Spain

Vi besökte landet Trinidad Tobago tidigare i veckan. Ön Trinidad ligger bara 10 km utanför Venezuelas kust, och var tidigare Brittisk koloni. Sedan 1962 är landet självständigt. Vi åkte en stadsrundtur i huvudstaden Port of Spain

idag har vi kommit...

...till Barbados, som är ett av världens mest tättbefolkade stater, och har också bland de högsta läskunnighetsnivåerna och levnadsstandardena i tredje världen. Det bor ungefär 300 000 människor på ön, som är 430 kvadratkilometer stor.

Gullig groda utställd vid Signal Points

Vi har idag åkt till en av de högsta punkterna på ön, Gun Hill Signal Point. Detta var en av fem signalstationer som etablerades på ön i början av 1800- talet. Man signalerade med flaggor, och det är fascinerande att man då hade så starka kikare att man kunde se på så långa avstånd....

Utsikt från Gun Hill Signal Point

Barbados har, som så många andra öar i Karibien stor produktion av sockerrör m.m. Med detta hör också produktion av rom, och några av de bästa dryckerna kommer just härifrån. Barbados ligger alldeles utanför "Hurricane Belt" , och de svåra stormarna kommer normalt inte hit.

Vacker byggnad sedan 1700-talet

I går besökte vi Martinique, som är en del av Frankrike sedan 1635 - man åker faktiskt inrikesflyg hit från  Paris!!
Denna ö är den som vi tycker mest välmående av de öar vi sett hittills. Det bor cirka 400 000 invånare här, och Euro är det giltiga betalningmedlet (jadå, det fungerar med US Dollar också).

Sockerrör i massor

Vi besökte "Habitation Clément", en drygt 300 år gammal anläggning där man tidigare drivit sockerplantage, numera museum och tillverkning a rom.

Eftersom det är väldigt amerikaniserat, så kom Jultomten på juldagen - tomten kom i en av fartygets räddningsbåtar, och delade ut julklappar till alla barn ombord - jodå, det finns ganska många barnfamiljer på båten.


Innan vi gick ombord på båten, såg vi dessa skojiga öl . dom kommer INTE från Sverige, utan tillverkas här i Karibien

Frihetskämpe på St Kitts

På julafton besökte vi ön St Kitts, en ö som blev självständig från Engelsmännen 1983. Det bor 50 000 människor här, och det är det åttonde minst befolkade landet i världen, och ett av de till ytan minsta.

Här möts Atlanten och Karibien

Black Rock . kusten mot Atlanten

Vi åkte runt denna lilla ö, och här möts Karibien och Atlanten, och det är stor skillnad på vattnet på de båda sidorna av ön - det finns inga  badstränder mot Atlanten.....

God Jul önskar vi alla.....

... både våra familjer och vänner. Vi säger att vi gett våra barn och barnbarn ledigt denna julen .....
Vi mönstade på Carbbean Princess i onsdags, och färdades de första två dagarna till havs.
Båten, eller fartyget, är ungefär 300 meter långt, och 40 meter brett, tar drygt 3000 passagerare, och har 18 våningar. Man märker sällan att man är ombord, och konstigt nog så är det inte alls trångt, fast båten är fullbelagd.

För första gången för vår del, så finns det vettig WiFi ombord, som gör att vi kan hålla kontakt med familj och så. Förut, när vi åkt på kryssning så har det varit jättedåligt och jättedyrt, nu är det bara ganska dyrt...

Det finns i stort sett allting ombord: Gym, Pooler, bra restauranger, bio, Teater där det varje kväll är BRA uppträdande m.m.

Caa, en härlig guide och
taxiförare

Första uppehållet på färden gjorde vi igår, då stannade vi på St Thomas, som tillhör US Virgin Islands. Här bor det cirka 50 000 människor, och lie verkar flyta fram i ett behagligt tempo, fast.... vi såg spår efter de svåra orkaner som härjade här i höstas. Det mesta verkar vara återuppbyggt, och invånarna verkar ta detta med godan ro.
Vi åker inte med de utflykter som rederiet arrangerar - vi bokar själva en taxi, som kör oss dit vi vill. Detta är inte bara billigare, utan också trevligare. Igår åkte vi med Caa, som bott på St Thomas hela sitt liv.





Vi åkte runt på ön och kollade in på de hisnande utsikterna. Vackrast var det på "Mountin Top"



Historiskt har Danmark regerat på denna ö från mitten av 1600-talet fram till 1917, då USA köpte ön av Danskarna för 25 miljoner us dollar, i guld. Under andra världskriget var St Thomas en stor marinbas.

 Idag har vi besökt en ö som heter Antigua.  Denna ö är nog mest känd för att Christoffer Columbus kom hit 1493.

Kyrkan i St Johns, huvudstaden, har typiska Spanska drag, och den uppfördes här för att hedra just Christoffer Columbus








Nu slappar vi på däck, och ska snart resa vidare i kväll. I morgon kommer vi till St Kitts. Vidare rapporter följer

I dag skulle vi....

...egentligen ha landat i Göteborg, men vi kom hem lite tidigare....

Med den här båten hade vi planerat att åka på en
veckas kryssning till Aruba, Bonaire, Curacao och
Panama. Det får bli en annan gång.....

De sista veckorna blev inte riktigt som vi planerat. När de övriga i vår grupp reste hem efter våra fantastiska äventyr i Peru, så reste Lena och jag till Cartagena i Colombia. Vi kom fram sent på  söndagkvällen för två veckor sedan. På måndag började Lena att känna sig lite risig i magen, och på onsdag kom läkaren på besök - det blev utskrivning av flera mediciner... På fredag var det inte bättre, så det blev ny läkare och nya recept. Vi hade planerat att åka på kryssning på lördagen, men det gick ju inte.

Skönt "living room"

Vi bodde på Radisson Cartagena Oceanfront Hotel - ett 5-stjärnigt hotell, med fantastisk personal. Vi hade turen att få uppgraderat till en svit för en liten summa pengar, och det var väldigt skönt att ha två badrum, vardagsrum etc, nu när det blev som det blev.

Härlig utsikt över Karibiska havet från takterrassen på hotellet

Vacker gatuvy i Cartagena

Vi ville gärna åka hem så snart som möjligt, men det visade sig i stort sett vara omöjligt - i påskveckan var alla flyg fullbokade, och vi kunde resa hem först i torsdags ( Tack Björn på Sydamerikaexperten för bra arbete med ombokning!!).

Finns överallt i hela världen.....

Vi orkade till slut med att åka taxi in tll "den muromgärdade staden", dvs gamla Cartagena,

vi åkte också Hop on Hop off buss. Att åka taxi i en kvart kostar sådär 45 kronor....

Borgen San Filipe

Cartagena är en väldigt trevlig och vacker stad, och  det känns säkert och tryggt. Hela gamla delen av staden är muromgärdad, och staden är ett världsarv just på grund av den välbevarade muren.

Den moderna stadsdelen Bocagrande

Torre del reloj

Standardbeställning på
Hard Rock Café

Efter att vi hade besökt...

Puno och Titicacasjön

...Puno och Titicacasjön, åkte vi buss norrut till staden Juliaca. för vidare flyg till  Lima, och därefter busstransport till Ballestaöarna.

Juliaca, såhär ser hela stan ut.....

Enligt många bedömare är Juliaca "världens fulaste stad", och vi har inget att invända mot detta epitet. I stort sett alla byggnader i staden, som har 270 000 innevånare, är mer eller mindre halvfärdiga. Vägarna är dåliga, och ändå är detta  den administrativa huvudorten för provinsen San Román.

På väg ut till Ballestaöarna
passerade vi "Kandelabern"
daterad till 200 f..kr.

Däremot, när vi kom till havet och staden Paracas var det annat.
Visserligen var det en jordbävning här för
11 år sedan, men alla

Hej va de går...

byggnader är uppbyggda och staden är jättefin. Utanför Paracas finns Ballestaöarna, Här finner vi tusenrals sjölejon, pingviner och mängder av fåglar, även pelikaner.

Så här ser den största ön ut på avstånd. Det vita är guano (fågel-
skit...), och det svarta är fåglar, guanoskarvar. Man "skördar"
guano vart sjätte år,och då är det cirka två meter djupt.
Guano används som gödningsmedel. Man räknar med
att det finns ungefär en miljon fåglar här.

Vi åkte ut med snabbgående båt till dessa öar på morgonen i härligt väder och såg detta fantastiska djur- och fågelliv. Sjölejonen har inga fiender, och blir betydligt äldre här än på andra platser där dom lever,

Sjölejon

Inkatärna

Gamar och Guanoskarv. Gamarna lever på moderkakan av
sjölejonhonorna

Sista lunchen med vårt goa
gäng - på strandpromenaden i Paracas

Sammanfattningsvis har detta varit en fantastisk resa med härliga naturupplevelser, duktig reseledare och goa medresenärer (vi var 12 personer + reseledare). Vi har haft jättetur med vädret - t. ex på Ballestaöarna var det så höga vågar för två och tre dagar sedan, så det var omöjligt att gå ut med båt.....

Efter Paracas och Ballestaöarna var det hemresa för alla i vår grupp, förutom för Lena och mig. Rapport från Cartagena m.m. följer

Hela dagen....

Man tror att det är fejk, men
dessa människor bor och lever här.

..... var vi ute på Titicacasjön, världens högst belägna sjö, och även Sydamerikas största sjö (Sjön är 8300 kvadratkilometer, att jämföra med Vänern, som är 5650).

Den här kvinnan är 26 år, är
gift med byhövdingen, och
dom har fyra barn. Såhär
bor dom....

Sjön delas av Peru och Bolivia, och vi besökte två öar utanför Puno i den Peruanska delen.

Spännande föreställning

Först besökte vi den flytande ön Uros - denna folkgrupp bor sedan många hundra år såhär. Numera försörjer dom sig på fiske och turism.


När man jagar fåglar, använder man en gammal mynningsladdare!!

Vi fick oss en liten båttur i
denna farkost

Därefter besökte vi Taquile, den tredje största ön i Titicacasjön

Vi vandrade någon kilometer på ön, och det är ansträngande på den här höjden (byn ligger på 3959 meter över havet).

Lena dansar traditio-
nell dans på ön Taquile

Den här ön är väldigt självständig - man lever efter en slags "community collectivism" och försörjer sig på fiske, jordbruk och turism. 40 000 turister besöker ön vart år

Här lever man efter devisen "Stjäl inte, ljug inte, var inte lat."

Potatisodling  på hög nivå... 

Vi avslutade vårt besök på Taquile med en god måltid, och sedan hade vi ungefär två timmars båtresa tillbaks till Puno.