...ligger ungefär 20 mil söder om Alicante. Så brukar vi svara när någon frågar oss om Garrucha. Nu skall jag berätta lite mer om "vår" spanska hemvist.
Men först hur det hela med Garrucha började; Lena, som är en klok kvinna, tyckte för sådär 7 år se´n att vi skulle ha ett gemensamt projekt. Vi skulle lära oss spanska!! Hon visste att jag med magert resultat gjort vissa ansträngningar tidigare. Vi anmälde oss till Folkuniversitetet i Göteborg, och hade en härlig lärare, Fransisco - som träffat en svensk tjej och emigrerat till Sverige och Göteborg. Vi frågade Fran var han tyckte vi skulle bo - vi hade tankar på att bo i värmen under vinterhalvåret. Han svarade "Costa Almeria" - ett namn som vi aldrig tidigare hört talas om.
Våren 2005 hade vi bestämt oss för att resa ner till "Costa Almeria" och se vad detta var för något. Jag kollade (som vanligt) på internet, och fann ett ställe som heter Mojácar. Det såg spännande ut, så jag bokade en natt på Marina Mar Hotell i Mojácar, vi skulle ju resa runt och titta. Första morgonen sa´ vi "vi spelar nog golf idag, det är ju så gott väder." Golfbanan ligger 100 meter från hotellet. Efter en go´ golfrunda kom vi tillbaks till klubbhuset, och då mötte vi några personer som såg "skandinaviska" ut (ni som har träffat Arne, Nils och Steinar vet att det stämmer). Jag sade hej, och frågade hur det är att bo här. Det hela slutade med att Steinar tog med oss på en fin sightseeingtur i området dagen efter. När vi skiljdes åt sade han "Det är inte nå´n idé att ni reser runt i Almeriaområdet, här finns det bästa stället." Efter att just ha rest runt och tittat under veckan har vi gett Steinar rätt. Hösten 2005 hyrde vi ett hus 10 veckor, och 2007 skrev vi kontrakt att köpa vår lägenhet, och fram till dess att vi flyttade in för ett år sedan har vi hyrt lägenheter här.
Vi brukar också säga "vi har inte mött några svenska turister här nere", och det är faktiskt sant. Vi har det så gott med våra norska vänner, så vi saknar inga svenskar....
Det här med 20 mil från Alicante - vi brukar säga att "det är det bästa med Garrucha - det är inte sååå exploaterat som många andra delar av Spanska kustområden. Fast de klart, när flyget går kl 06.45 på morgonen är det inte lika kul....
I Garrucha bor det 7 - 8000 personer. Det är den minsta (både till ytan och invånarantalet) av de tre byar som finns här (de andra är Vera och Mojácar).. Jag skulle gissa att mer än 90 % av de som har bostad i Garrucha är Spanjorer - i vårt bostadsområde (där man väl bara har sålt 40% av lägenheterna) finns det, såvitt vi vet 2 personer som inte är Spanska - det är vi och någon med engelskt namn. Många av bostäderna här nere är semesterlägenheter för människor som bor i t ex Madrid - där är vädret inge kul på somrarna.
Garrucha är det enda stället där det fanns bebyggelse vid vattnet för 60 år sedan här i området. Den bästa stranden finns också här.
Så här ser det ut i Garrucha http://www.youtube.com/watch?v=Z8q6vYGxzlE
Människorna här är väldigt vänliga - när vi försöker traggla med den lilla spanska vi kan (väldigt få kan engelska här), så är dom glada och hjälpsamma. Trafiken, som i alla fall jag - som varit en del i Madrid - hade förutfattade meningar om, har visat sig vara lugn och fin. Man kan utan problem stanna bilen mitt i gatan och springa in i en affär och göra ett kort ärende - ingen tutar eller är irriterad, alla väntar lugnt.
Det finns en huvudnäring här (vid sidan om turismen), och det är utskeppning av sand (!) Stora tankfartyg (kanske något är byggt på Eriksberg i Göteborg?) lastar sand i hamnen som exporteras runt om i världen, mycket används, såvitt vi förstått, vid tillverkning av gipsskivor. I övrigt bygger mycket av näringsverksamheterna här på service till de som bor här, och till de som kommer på besök. Dessutom finns en fiskeflotta på 20 - 25 båtar - i hamnen finns också några hundra fritidsbåtar.
På somrarna (vi har aldrig varit här i juli och augusti, ännu) är det packat med folk - återigen mest spanjorer. Hotell och uthyrningslägenheter är fullbelagda, och det är trångt överallt - det är nog som så att sommarmånaderna gör att många av de restauranger och butiker som finns här överlever.
Grattis till de svenska tjejerna som vann guld i sprint-stafett i Oslo - vi ser ju detta direkt via SVT Play
Idag har både min bil och jag varit på rundsmörjning - bilen har varit på 4000 milaservice, och jag har varit på gym. Service på bilen kostar 238 euro. Bilen fick två stycken nya däck också - kostnad 150 euro. Båda kostnaderna är antagligen mindre än hälften av vad det kostar i Sverige. Jag återkommer och berättar mer om vad saker och ting kostar här.
Nu blommar mandelträden.......
Hej
SvaraRaderaJättekul att läsa din blogg. Men det är väldigt vad ni har fint väder ;-)
Som det ser ut idag kommer vi inte till Sverige i sommar utan kommer nog att tillbringa Evas sommarsemester resande runt i norra USA och Kanada. Men osvuret är bäst, allt kan hända med en 97-årig svärmor där hemma. Alltså: räkna inte med oss i dagsläget. Vi försöker nog vara hemma 2 veckor över jul-nyår.
Krama hustrun från oss. /Janne
På 60-talet luffada jag runt i Spanien och kom till Garrucha, ett riktigt fult litet ställe. Bodde på ett café, ägaren bad mig att dekorera en vägg. Jag bodde och åt i 14 dagar och gjorde en ganska bra muralmålning. Byn var ful, titta på den i dag! Strandpromenad och allt.!
SvaraRaderaSen kom en svensk båt till hamnen och lastade sand. Med den liftade jag hem till Göteborg och svabbade däck. Roliga tider!
SvaraRadera